fredag 29 november 2013

Nu e det vetenskapligt bevisat - rasisterna har fel om miljön oxå!!

I stort sett varje gång jag tar en diskussion om vilket ofantligt slöseri och en skam det är; att i Sveriges miljöigaste stad så sopsorteras fortfarande bara en liten del av stadens privatsopor, så möts jag ständigt av samma argument. Från sopgubbarna & vanligt folk, upp till kommuntanter & folk som borde veta bättre, går snacket likadant...
-” Det är invandrarna som inte kan lära sig att sortera sopor!”

Sedan lindas ju budskapet in olika mycket, beroende på sällskap, men kontentan är precis densamma. Så nu tänkte jag, att i stället för att ge mig in i polemik, faktiskt en gång för alla, ta reda på hur det faktiskt förhåller sig!?

Jag tog min fulla matavfallspåse och tog hissen ner, på vägen till soprum stannade jag & gick igenom namnen på samtliga 48 hushåll i min trapp och det visade sig att bara ca 40 % var invandrarnamn.
Och då menar jag namn som Ahmadi och Nguyén & inte namn som Hansen eller Mäkinen(samtliga exempel är bara några av de populäraste namnen från två olika regioner i världen varifrån invandring till Sverige sker och har inget med mina faktiska grannar att göra).

 
Här använder jag mig alltså av Sverige-demokraternas tydliga definition av vad en invandrare är, för som alla vet handlar det ju egentligen inte alls huruvida man invandrat eller inte (20% av Sverigedemokraternas egna medlemmar är invandrare av första eller andra generationen) utan hur man ser ut! Men.

Detta innebär alltså att majoriteten av oss som bor här är hederliga Svenskar, nära 60 % faktiskt.



Väl i soprummet ställer jag min matavfallspåse på den enda soptunna som ska serva hela kvarteret och jag skulle gissa att den kanske skulle fyllas av 12-15 stycken likvärdiga påsar. I själva verket ligger det tre stycken i den, inklusive den jag själv lägger i.

Jo, och sist jag räknade hushåll tog jag i alldeles i underkant, det är säkerligen närmare 200 hushåll som ska lägga soporna i detta rum. 

Detta innebär i sin tur att de 120 hushållen med oss, vanliga hederliga svenskar inte producerar matavfall för att fylla mer än 4-5 påsar i VECKAN!!!??

Skulle inte tro det.

Mao är vi Svenska hyresgäster bevisligen MINST lika dåliga på att sortera avfall som de med ett utomeuropeiskt ursprung är.

PUNKT. 
För om det nu vore så att alla vi "hederliga(vithyade/icke muslimska) svenskar" visade gott föredöme så borde vi ju kunna fylla 10 tunnor matavfall i veckan, lätt.

Tystnad....


Så nästa gång jag tar upp detta, med att det behöver göras något åt sopsorterandet i hyresområden, så slipper jag gärna höra detta grundlösa fingerpekande. För faktum är att jag just visat, att detta inte på något sätt är något som kan anses vara ett invandrarproblem, snarare ett svenskproblem i så fall, om man ser till invånarfördelningen i mitt område.

rader av mer eller mindre tomma sorteringskärl

-"De e ju dom där jääla svenskarna som inte ens fattar hur man sorterar sopor, men dom kommer väll från Gnesta, Tumbo eller nån annan liten håla, där de bott me jordgolv & langat ut skräpet genom fönstre..,,"

I klartext – Nästa person som fortsätter hävda att det är invandrarna som inte kan lära sig att sopsortera ska vara medveten om att detta uttalande uppenbarligen INTE är med verkligheten överensstämmande och därmed, inte ens kanske eller lite grann, utan helt enstämmigt, är ett tydligt rasistiskt uttalande och INGET annat!


överfulla containers med "brännbart"

Att det sedan till viss del kan handla om socialgrupp & en hel rad andra sociologiska uppdelningar, är säkerligen faktorer, men det är ju inte vi hyresgäster som valt att prioritera stadens villaområden när det gäller att investera i effektiv sopsortering där en enorm (och svindyr)maskin gör jobbet åt de utvalda?

Allt medan avfallshögarna växer hos majoriteten av Eskilstunas invånare..

/M
 
(vill man istället veta var jag tycker problemen ligger och hur man kan lösa det, kan man ögna igenom tidigare inlägg härvid)


torsdag 28 november 2013

Är rejält trött på...

att så ofta behöva ge sig in i en diskussion om invandring, rasism o annat som inte har något med miljöfrågor att göra , men tyvärr...


/M

måndag 25 november 2013

Lite piss i hissen..



I mitt trapphus i Nyfors, pågick under hösten en liten följetong som i alla fall jag såg som mycket sedelärande.


En dag upptäcktes att någon/något pissat i hissen. Trots att Jag själv har kraftigt nedsatt luktsinne, kunde jag både svagt känna den typiska ammoniaklukten men fram för allt, se den stora gula fläcken i ett hörn.

(obs bilden är animerad)

Jag antar att ett antal engagerade grannar ringde hyresvärden för strax var Graflunds där och postade skyltar om sanitär olägenhet och ansvar osv. Helt i sin ordning. Inte ens jag tycker att det är ett bra prejudikat att sätta...  ;-)



Men sedan började finger pekandet. Det första kapitlet var väntat:

”Det är förstås de där XXXX invandrarna som....”

Stod det nu klottrat på Graflunds lappar i ett hörn av någon som tydligen ville vara anonym...



Några dagar senare kunde man i stället läsa:

Det vet man ju att det är tonåringarna som bara super och...”



Detta avlöstes ett par dar senare  av:

”De är ju djurägarna med sina jävla hundar som pissar i..”


Vilket fortsatte i polemik då hundägare tydligen inte tar lika mycket skit som andra.

Tillslut tröttnade i alla fall jag och tog ner lapparna & ingen har,vad jag vet, pissat i hissen sen dess.



Och hur det än var med skuldfrågan så säger denna helt sanna historia nog mer om de som skrev på lapparna än de som utpekades. Jag har till exempel haft invandrargrannar som varit så oroliga att deras barn skulle få skulden för piss i hissen att de stått & skurat någon annans piss. Själv brukar jag när tillfälle ges plocka upp pappersskräp från hissen in till sopsorteringen när jag ändå åker hiss i en eller annan riktning. Gemensamhet betyder ett delat ansvar i min bok..



Solen skiner!



/M

fredag 15 november 2013

Mörka moln över Eskilstuna™ ..? Del 3. 100.000 PR-konsulter kan inte ha fel!


Mörka moln över Eskilstuna™ ..? 
Del 3. 100.000 PR-konsulter kan inte ha fel!


Och det är nu det verkliga arbetet börjar.
För var är vi idag?


Låt oss föreställa oss Eskilstuna stad som om det vore ett enda stort företag.
Et företag där cheferna super bort de anställdas pengar på konstinköp, där man undviker vissa korridorer för att inte riskera att bli skjuten, där 20% av personalen lever på minimilön och har inget att göra förutom att sitta i fikarummet & tippa lotto, där en säljavdelningen skyller alla problem på teknikerna o tvärt om, där alla hela tiden klagar där fikarummets soptunna alltid verkar vara överfull av osorterad skräp och kylen är i en enda röra och om inte detta vore nog så är det någon som med jämna mellanrum startar en eldsvåda på dass ...




Skämt o sido, så är uppgiften lika enkel som troligt utmanande – att skapa en gemenskap.
Stolthet, delaktighet. Det krävs i slutändan handling & inte snack, affischtavlor och pressmeddelanden för att lyckas nå fram till ett genuint engagemang från alla de 100.000 !

Det är Eskilstuna (och det är vi) mot världen!
Eskilstuna™ - Sveriges framtidsnav!

Jag håller tummarna för miljön.
På måndag kl. 7.40 vet vi....
/M

torsdag 14 november 2013

Mörka moln över Eskilstuna™ ..? Del 2. Vart tog miljön vägen?

Mörka moln över Eskilstuna™ ..? 
Del 2. Vart tog miljön vägen?


Jag sitter o tittar på en bild av det ”begreppsmoln” som ligger uppe på kommunens varumärkessite. Och det som genast slår mig är den totala avsaknaden av ett enda ord som refererar till miljö! Eskilstuna prisades ju senast förra året för sitt stora miljöarbete & visserligen nämns miljön i en del av de intervjuer som gjorts men det jag tycker borde vare den självklara sälj-pitchen ligger långt bak i ordflödet. Och uppenbarligen utanför folks medvetande då de uppmanas ordassociera till Eskilstuna som nytt varumärke..

Och detta beror ju till stor del på klyftan mellan Eskilstuna kommuns konsekventa miljöarbete med sopsorteringsmaskiner, naturgasbussar & interna miljöpolicy och hur vanligt folk agerar och ser på sig själva. Häromdan skrev jag om vårt soprum där Graflunds bara lämnat kvar EN enda liten soptunna för matavfall(till mer än hundra hushåll). Som dessutom sällan fylls på en hel vecka! Istället står det rad up på rad med containerstora tunnor för ”brännbart” vilket i mitt kvarter innebär ALLT avfall i en enda röra. 

Hur kommer det sig att i en kommun som så länge jobbat mot miljövänlighet, är det ännu få som ens bryr sig om att sortera sina egna sopor? Jo, jag vet att pås-sorteringssystemet är i gång, men bara i de villaområden jag antar att Eskilstuna kommuns beslutsfattare själva bor i och inte i de stora bostadsområden där majoriteten av oss bor!
 


Om man bara skulle bygga Eskilstunas nya profil på ett enda begrepp så borde det vara miljön. Och målet borde vara att engagera alla 100.000 invånare och att få oss att förändra synen på oss själva.

För om det är framtidstro man vill skapa så finns inget som kommer att kunna samla kraft och momentum som miljön. På måndagens presentation av det nya varumärket Eskilstuna™ hoppas jag att det är precis detta kommunens varumärkesarbete kommit fram till.

/M


I morgon kommer sista delen av:
Mörka moln över Eskilstuna™ ..? 
Del 3. 100.000 PR-konsulter kan inte ha fel!

onsdag 13 november 2013

MÖRKA MOLN ÖVER ESKILSTUNA™ ..?



(En tredelad reflektion på det pågående varumärkesarbetet för Eskilstuna som kommun, som skall presenteras nästa vecka.)

 Del 1. Vilka är egentligen med på tåget?

eller   
”..och va-ända ini helvete e en varumärkesplattform för nått?” 

När jag först fick höra om arbetet med att ta fram en varumärkesplattform för Eskilstuna så satte jag omedelbart igång med att hämta in all information jag kunde hitta.  I en sammanfattning av arbetet säger Eva Norberg, kommunikationsdirektör, Eskilstuna kommun, bland annat -
 
”En varumärkesplattform för en plats måste bygga på invånarnas egen bild av platsen. Eskilstunaborna är de viktigaste bärarna av varumärket Eskilstuna och de måste känna igen sig i en varumärkesplattform”



Och häri ligger ett av problemen i denna process. För mig, med ett arbetsliv inom kommunikation och opinionsbildning var det självklart både spännande och en positiv överraskning, men för de mer än 90.000 Eskilstunabor som inte jobbar med marknadsföring varje dag, var det uppenbarligen inte alls lika självklart.



Bara ordet varumärkesplattform är som ett rött skynke framför en tjur och många kände redan där att det gick över deras huvuden och indignationen var omedelbar. För de få som hört talas om det, vill säga. För frågar man folk på stan(har gjort det) så vet majoriteten inte ens vad jag snackar om!



För.

I detta lilla citat ligger både svaret och den största utmaningen - Om man inte kan få våra hundra tusen invånare att engagera sig, identifiera sig med och föra ut det nya Eskilstuna, så finns det inget varumärke.  I alla fall inget varumärke som kan bygga en positivare bild av stan.


Nu är ju inte folket inom kommunen som jobbar med dessa frågor idioter, utan säkerligen mycket medvetna om att den stora utmaningen är att få med alla på tåget. Under arbetets gång har man konsekvent jobbat med workshops, intervjuer och sociala media där man bjudit in oss andra till dialog med blandat resultat.  Tyvärr är det en mycket begränsad del av oss Eskilstunabor som tagit dessa möjligheter att påverka och detta är faktiskt inte vårt fel!


För.

Det räcker inte med att bjuda in oss, att bara ge oss en chans att påverka. Det ger en falsk bild av engagemang och ser säkert bra ut i alla pressreleaser men har mycket begränsat värde.



Har man åtagit sig en såpass omvälvande process som ska komma att påverka oss alla för en lååång tid framöver, då har man också ETT ANSVAR för att faktiskt engagera var och en av de 100.000 invånarna. För först genom äkta engagemang och aktiv handling kommer vi andra att borda tåget.

Detta är den riktigt stora utmaningen.



I morgon kommer nästa del:
Mörka moln över Eskilstuna ..?  
Del 2. Och vart tog miljön vägen?

/micke